Igår grät jag mig fördärvad.
På tv8 visade de filmen "The green mile" och jag har nog aldrig gråtit så mycket som jag gjorde igår. Hemsk, fruktansvärd film men på sitt sätt, vacker. Se den, men räkna med att vid filmens slut finns inga torra ögon.
Men för att prata kontraster.
Imorses skrattade jag mig halvt fördärvad när jag läste någon Hälsotidningen som dimpt med från mammas jobb. På sidorna bland reklamer och annonser hittade jag en så ful bild att jag nästan dog av skratt.
Om jag någonsin väljer att bli en "reklam modell" så kommer jag deffenitivt tacka nej till den typen av jobb. Ingenting för mig! Bilden är inte direkt förskönande om man säger så!
Men jag förstår varför man väljer att ha bild trots allt. Att låta objektet tala för sig själv kanske inte är någon god idé.
Inte för att jag misstror själva produkten. Den är säkert...skön...att köra upp i näsan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar