Idag firade vi jul i Hentorp med nära och kära. Det var annorlunda i år. Känslan var annorlunda. När vi sedan kom fram till att det här kanske är sista gången som vi alla är samlade så här och firar jul ihop på ett bra tag så förstod jag varför känslan var annorlunda. Vi är gamla nu. Eller, haha, arton år är väl inte direkt gammalt, men vi är alla myndiga och sugna på livet. Milla väntar sin andra lilla bebis och är gift och bosatt här, Cattis flyttar till Norge för att arbeta som sjuksköterska, Vicki försvinner till Sälen för säsongen, Vonka funderar på arbete, kanske Norge för hennes del med. Brorsan är sugen på Örebro eller Karlstad. Jag själv vet visserligen inte riktigt vad jag vill, men jag har funderat på England, USA, Australien, kortfattat, en resa till ett engelsktalande land. Kanske för att få ett jobb, kanske bara för att resa och ta en paus från vardagsstress och plugg.
Vi är alla på väg någonstans i livet så vem vet hur nästa jul ser ut. Vem vet vart vi befinner oss då?
Recept
Innan vi åkte så pratade vi om min blogg som plötsligt försvunnit. Ja, min tidigare blogg alltså.
Jag lovade att det här var min sista blogg som jag skulle vara seriös med och behålla. Lycka till, får jag säga till mig själv, för jag har ett märkligt behov om att få starta om på nytt jämt.
Men ett löfte är ett löfte, det här ska banne mig bli en överlevande blogg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar