Vackert

USA:s hårdaste

Jag sitter här med familjen och tittar på kanal National Geographic Channel där programmet USA:s hårdaste visar. Jag såg nyss någonting som precis rörde mig in i själen. Så vackert, vackert men tragiskt.
På fängelset Sterling Correctional Facility sitter män inlåsta på livstid. Det vill säga, de ska sitta där tills de ruttnat bort. Fängelset fick ett erbjudande som "aktivitet" för fångarna. Att träna hundar.

Dessa hundar tillhör bottenskrapet (precis som fångarna som är inne för diverse grymma och hänsynslösa brott, enligt samhället) som blivit dåligt behandlade, misshandlade och utnyttjade och som hotas att avlivas om de inte blir "bättre" och mindre aggressiva.
På detta fängelse startade man ett program där de fångar som sköter sig bra får chansen att ta i mot en sådan hund och träna denna till att bli en välskött och lydig hund.

På gården ser man stora tuffa killar med tatueringar och muskler rulla runt på marken med hundarna, prata till dem med gulliga röster och krama om dem.
En fånge säger:
"Tack vare hundarna blir vi fångar mer stabila och lugna"

Alla trodde att detta program skulle misslyckas. Att hundarna skulle fara ännu värre till i händerna hos fångarna. Men hundarna är rehabilitering för fångarna och hundarna blir de raraste, vänligaste och mest lydiga hundarna som kan en hel del kommandon utan krångel.

Dessa hundar skulle varit döda om det inte vore för fångarna.
När hundarna är fulltränade får adoptionsfamiljer komma och köpa hundarna. Detta är det jobbiga för de intagna som måste se sin bästa vän lämna området.

Sorgligt men vackert. Vissa människor har helt enkelt hamnat fel i samhället bland fel människor men är mjuka, rara människor med massa värme inombords. Jag blir rörd av sådana här saker!!