Jag vet inte riktigt hur de tänker, men det finns minst ett tiotal utav dem varje eftermiddag på Skara Sommarland. Människor som begär service en halvtimme efter parken har stängt trots de har varit där hela dagen och har kunnat fått hjälp med sitt dilemma sedan öppningsdags. Personer som kommer och rycker i dörren, klampar in med leriga skor när man precis svabbat golvet och står och räknar kassan.
Det är svårt att klämma fram det där proffsiga leendet men man är så illa tvungen. Sen att gästen dessutom är sur och arg för att man inte längre har bemanning nog att hjälpa denne och att han/hon har letat JÄTTELÄNGE efter personal så har man bara lust att påpeka:
"Det är betydligt mycket lättare att få hjälp om man kommer någon gång mellan öppning och stängning, inte innan eller efter dessa tider"
Men det säger man inte. Man ler bara lite ursäktande och säger att:
"Det här ska nog inte ta så lång tid ska du se!"
Det är svårt att klämma fram det där proffsiga leendet men man är så illa tvungen. Sen att gästen dessutom är sur och arg för att man inte längre har bemanning nog att hjälpa denne och att han/hon har letat JÄTTELÄNGE efter personal så har man bara lust att påpeka:
"Det är betydligt mycket lättare att få hjälp om man kommer någon gång mellan öppning och stängning, inte innan eller efter dessa tider"
Men det säger man inte. Man ler bara lite ursäktande och säger att:
"Det här ska nog inte ta så lång tid ska du se!"
När personen slutligen lämnar parken (utan ett: tack för hjälpen) och man kan få andas ut och bara vara sig själv så brukar man tralla ihop en egen sång. Oftast går det något i stil med:
Pucko, Pucko, Pucko
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar