Not to do

Jag är True Blood frälst och det innebär att när det finns några timmar över så ser jag ett avsnitt eller två. Själv. Helt. Själv.
Anledningen till det är väl för att serien är både brutal,sexistisk och ganska komplicerad för den som inte är "van" tittare. Idag fick mamma och pappa för sig att de skulle se ett avsnitt. Aldrig, säger jag, aldrig igen.

- Vad är den där för någonting?
- En vampyr.
- Hon då?
- Hon är en vanlig människa.
- Men han...han ser ju...va? Vänta, vad hände NU!?
- Han är en skiftbytare. Han blev en hund nyss.
- VA?!
- EN SKIFTBYTARE. Förstår du? Den skiftar..alltså, skiftar form.
- Men herregud, har de bara sex i den här serien.
- I princip.
- Jaha... men...vad hände nu? Dödar de honom?
- Nej...alltså, de omvandlar honom till en vampyr.
- Han som de slet av benen på då?
- Honom dödade de ja...
- Men...hon då?
- Alltså, dem...äsch, hon dog.
- Va?
- Ja, men nu vill jag se på den här serien utan alla dem här frågorna. Hon dog. Okej?
- Okej.