Simsalabim, Sesam, Fänkål, ÖPPNA DIG!

Nu har jag fått tillsägelse att jag bloggar för dåligt; så jag får väl krysta ur mig ett blogginlägg som har oddsen mot sig när det kommer till att bli någonting läsvärt, haha, varsågod Emma!

Planerna för dagen ser tråkiga ut. Måste ägna mig åt studierna och skriva en riktigt bra novell som får människor att tappa andan - eller det är åtminstone vad jag vill uppnå.
Jag har läst ett flertal av de andras noveller nu och skickat respons under dagarna. Hur ger man respons på något som känns femtio gånger bättre än det man själv skrivit? Man kan ju inte skriva bra-bra-barabra till alla, eller?
Hur som helst går nästa uppgift ut på att skriva någonting med dialog. Helst ska hela fokusen ligga på dialogen i novellen...så nu får jag umgås med mig själv en stund och försöka hitta på någon låtsas kompis som kan vara huvudkaraktär i min novell.
Jag är ganska säker på att han ska heta Max eller Malcolm. Det var liksom de två namnen som blev tydliga från första början.

I förrgår var Emma och jag på stan och shoppade för att sedan gå hem till mig och laga mat.
Det där uttrycket; "man lär sig något nytt varje dag", känns väldigt trovärdigt stundtals för när jag och Emma lagade mat så lärde vi oss båda två hur man tillagar fänkål (vi tittade upp det på google). Det är ju sådant där gojjs som kan vara nyttigt att veta när man blir äldre och börjar gilla att laga mat till ett kompani skrikande barn eller åtminstone till sig själv.
Jag har tänkt överraska mina föräldrar ikväll och laga till en dunder middag till dem men samtidigt kryper latmaskarna inom mig.

Jo förresten, jag glömde ju berätta!
Jag har blivit medlem på en hemsida där man spelar Alfapet.
Okej, ni behöver inte tala om för mig vilken tantfaktor det innehar, jag förstår hur mycket tant jag framstår som men det gör ingenting - för till och med tjugotvååriga killar med piercings och tatueringar hänger där om dagarna!