Jag skulle tippa på någon skidsemester ort när jag ser klädseln (typ Frysil eller något) men nejnej, detta är campingreception. Byxorna väger bly men är hur härliga som helst att bära. T-shirten har snygg färg men om du svettas så har du världens lökringar under aramarna sen. I och för sig har vi också fått en kjol som man kan ha (Wihooo! = glädjetjut) som jag LÄTT kommer ha på mig under dessa varma dagar!

Dagen kändes fruktansvärt lång idag och det var otroligt mycket nytt att lära in under så kort tid. Jag fick redan idag stå själv bakom receptionsdisken och ta i mot kunder trots min okunnighet om det mesta. Det är så man lär sig, säger de, genom att få klara sig själv och verkligen suga ur all information som går att få genom att tjuvlyssna på hur kollegean vid disken bredvid gör.
Jag har hunnit göra tusen olika misstag redan men ändå har det inte kännt som världens tyngsta bakslag. Jag har haft överseende med mig själv. Dessutom känner jag inte krav och press från mina arbetskollegor (som är så ödmjuka och snälla)
I Skara har vi en timmes lunch varje dag. Jag kan inte slå ihjäl så mycket tid. Jag är van vid att hinna äta på 5-10 minuter = kasta i sig maten, men nu måste jag i princip äta i Slowmotion om jag ska bli kvar vid bordet så länge. Vi har en balkong där några tar paus och röker ibland, så där spenderar jag de sista 40 minuter från min lunch innan jag återgår till arbetet igen.
Lönen är inte kanon, men det är personalen så då är det kvitt. Jag jobbar med så trevliga och duktiga människor och om man gör något fel så får man en klapp på axeln och tröstande ord som säger;
- Alla är vi människor...

Detta kommer utan tvekan bli en lärorik och troligen rolig sommar! :)

Om ni är riktigt snälla så får ni se mig i min arbetsoutfit. Om ni är riktigt elaka så skrattar ni åt mig när ni ser det.
Ett längre inlägg om första arbetsdagen kommer, just hold on!
Kan väl säga att jag just nu hetsäter godis, jordgubbar och dricker kaloridryck (=coca cola). Jag är sååååå trött och kommer snart ligga med ansiktet mot tangentbordet...zzzzzZZZZ...

Kak och Bak

Tekniken vill inte sammarbeta så inga musikklipp för er del här på bloggen; men jag kan väl säga att ni inte går miste om något i alla fall!

Dagen har varit en avslappnad vilodag (vilket behövs med tanke på den kommande veckan som jag har framför mig= jobb varje dag fram tills torsdag nästa vecka)
Jag har ätit den nya Daimstruten med päronsmak, och mitt betyg är helt klart godkänt, kanske till och med ett litet plus i kanten.
Jag och Tess har bakat cocos och choklad kakor och strax därefter kom Mini över för att se på skräckfilm med oss (I spit on your grave) som får ett omdöme som lyder:
- Äcklig, brutal, galen, vidrig = precis som skräckfilmer ska vara, haha!

Därefter bar det av till Skara för att ställa av min nya lilla fula cykel som vi köpt begagnad. Fast trots att den  är så ful så gillar jag den skarpt, den är till och med ganska söt med all rost! Nu kommer jag kunna transportera mig själv en aning smidigare när jag åker buss till jobbet: istället för att gå två kilometer så kan jag rulla fram.
Nervositeten har stigit under dagen och jag är inte riktigt redo för det nya jobbet än. Måste peppa mig själv och tänka positiva tankar ikväll så att jag inte försjunker i ett gnagande orostänkande!

Lite kak & bak-bilder

Spelning i Fröjeredskyrka igår kväll med ganska få i publiken. Trots det så gick det bra och vi har blivit bokade av samma personer igen till en spelning i Oktober. Då känns det att man har gjort ett bra framträdande!
Farmor satt i publiken och hon fick tårar i ögonen ett flertal gånger när jag sjöng. Det är nog det finaste berömmet som jag har fått.
Hade tänkt lägga in ljudfilen från spelningen (pappa filmade men jag ser ut som en jag-vet-inte-vad så ni får i sådana fall bara lyssna till musiken). Dock verkar det krångla, precis som det mesta tekniska som omger mig så vi får se om det dyker upp någonting på bloggen idag!  :)


Nästa vecka (imorgon) börjar jag på Skara Sommarland. Nervösnervösnervös

Mamma, pappa och jag sitter nu framför tv:n och ska äta jordgubbstårta, godis och titta på filmerna som vi hyrde idag (Hämnden, Sinnors & Saints & I spit on your grave). Utanför fönstret vräker regnet ner och påminner mer om en höstkväll än om självaste midsommarafton, men vad gör det? Inte mig speciellt mycket faktiskt! Har fått flera förslag om hur/vart/när man kan/ska spendera sin midsommarafton, men jag är så slö och trött att det känns som en bra dag för en hemmakväll och lång natt med 8 timmar sömn (minst!!)

Idag har jag även hunnit med en fika hos min farmor och farfar där det blev jordgubbar och glass. Detta kan man ju inte få för mycket utav på sommaren!!

Tarvligt liv du har, tanten lilla

Idag var/är det midsommarafton och jag skulle sälja jordgubbar vid butiken idag igen. På senaste tiden så har det blivit sådana kontraster i arbetet: Det finns människor som är otroligt, hjärtskärande trevliga och vänliga och så finns djävulen själv utklädd i mänsklig form som ska käka bär men först visa sina enorma huggtänder och bita sönder allt det där extra som man är villig att ge som en service-minded människa

Idag var en sådan dag då det var stressigt, tidvis iskallt, tidvis svettigt, och tempot var UppUppUpp!!
Trots det så gick dagen både fort och hyfsat smärtfritt förbi. Vi blev intervjuade i Sveriges Radio (måste lyssna på reprisen) och träffade många trevliga människor.
Men så....blev det dags för stängning.
Det gick också bra, ända tills jag fick för mig att jag skulle passa på att handla direkt efteråt. Lite godis och cola - privata ärenden.
Tror ni inte att det kommer en FLYFÖRBANNAD kund som börjar kalla mig en massa otrevliga saker pågrund av att jag har slutat halv tre när butiken jag jobbar utanför stänger tre prick.
- NI KUNDE VÄL ÄNDÅ STÄNGA SAMMA TID ELLER? skrek hon åt mig. OANSVARIG UNGDOM ÄR VAD DU ÄR SOM INTE VÄNTADE MED ATT STÄNGA TILLS JAG HANDLAT FÄRDIGT!
- Men...vi stängde ju för en halvtimme sen, jag får inte lön efter det?
- VARFÖR SA DU INTE DET TILL MIG NÄR JAG GICK IN I BUTIKEN DÅ?

För hur tusan skulle jag veta att denna (ursäkta) surkärring ville ha jordgubbar? Hon sa ju inte ett knyst när hon gick förbi ståndet! Nejnej, hon tyckte att det var min skyldighet att vänta tills alla kunder lämnat butiken.
Hur som helst var jag trevlig och lät henne köpa en liter av mig (och det låter kanske simpelt, men med tanke på att jag gick på övertid och var tvungen att gå in på lagret för att ordna detta till henne så var det inte med ett leende på läpparna man gjorde det)
- OANSVARIG ÄR DU! förtydligade hon återigen.

Tack. Mitt självförtroende sväller vid sådana här möten med människor som lever så pass tarvliga liv att de måste attackera andra människor för att må en smula bättre.
Jag log bara åt henne och låtsades inte bry mig, för inombords visste jag att jag inte hade gjort något som helst fel mot denna tant. Dock mådde jag inte speciellt bra på insidan.
Hur kan sådana här människor orka med sig själva?

PS: Idag gick min cykel sönder. Däck punktering. Känner ni vilken lyckansost jag är? Det gör jag med punkt

Den tjugoandra juli

Idag kom Linda (alias: Mini) över på jordgubbsfika. Hon hade med sig efterskotts-paket menade för studenten och gissa om det var stylish & mumma! Invigde det direkt efter hon hade gått hem!
Det lustiga är att jag och Linda/Mini kan ha perioder då vi inte ses; långa perioder på flera månader men trots det så tycker jag aldrig att det blir konstigt eller stelt när man väl ses igen. Det är som om allting vore som vanligt och man snackar om precis allting mellan himmel och jord! Härlig start på dagen!

Mindre kul var när jag skulle gå ut på en liten promenad och jag inte fick igång min Ipod...
Det är nog sjuttioelfte högteknologiska (svindyra) prylen som går sönder för mig nu! Först pajar datorns viktigaste funktion (minneskortsintaget), sedan min fina mobil (då jag inte kan ringa eller ta i mot samtal) och nu min Ipod. Strul och åter strul. Snart flyttar jag till en liten avsides by där det inte finns elektricitet = inga fler problem.




HÄR SKULLE DET EGENTLIGEN VARA EN BILD PÅ PRESENTEN!
men som ni kanske märkt så vill inte teknikens gudar sammarbeta med mig...

48 timmar senare

Här var det ju skamligt dåligt uppdaterat märker jag. Sanningen är att jag inte har haft tid att sitta framför datorn alls de senaste dagarna.

Och tänk vad mycket som har hunnit hända under 48 timmar som bloggen fått vara orörd.

• De timmar jag har sovit om nätterna så har jag vaknat upp gråtande. Varje natt är det någon i min närhet som tragiskt omkommer och helt plötsligt sitter jag där i sängen med tårar som rinner nerför ansiktet. Hemska nätter.

• Jag har hunnit sälja min själ till djävulen. Det vill säga: jag skulle ta reda på vad som var fel på min mobil och helt plötsligt hade jag bundit upp mig till ett abonnemang i 2 år för Telenor som kostar 50kr mer än vad jag har råd med varje månad.

• Jag har hunnit åka till Göteborg för en shoppingtripp med mina underbara vänner Emma och Tess där jag spenderade en hel del på något som alla i min närhet tycker att jag har för mycket av (börjar på K och slutar på läder)
• Har hunnit läsa ut Stephen Kings bok om författarskap och hans memoarer. Mycket läsvärd tycker jag!

• Har hetsat jordgubbar som en dåre.

• Träffat mina bandmedlemmar i Sunflowerfolk (Ella, Ellen & Martin) och det var ett mycket kärt återseende. Så fina de människorna är!!
• Igår kväll bar det av till Örebro där jag tog lite foton under superserien (amerikansfotboll) där brorsan är med på deffensiva linjen och spelar.

Ska se till att lägga in lite fler bilder här på bloggen också :)
Idag ska jag till Skara Sommarland och vara med på introduktionen för arbetet. Är jätte nervös redan nu!!

- Jag verkar vara den enda som föddes med hjärna i vår familj!
- Synd att den slutade utvecklas i för tidigt stadium då.

Jag har börjat fundera
Saker och ting är ofta på dina villkor

The models of the day

Cimba

Selma



Jag har svårt att tänka mig att detta skulle vara skönt...



Stephen,sluta vara så egoistisk och donera din hjärna till mig

Ibland önskar jag att jag vore Stephen King. Han är kunglig. Kung av skrift, kung av fantasi och förmågan att uttrycka det i ord.
Jag ska skriva en skräcknovell men känner bara för att plagiera Stephen King. Tröttsamt Anna. Sicken Copycat jag är idag...

Maffia C

Han tittar på mig, spottar strax bredvid mig och frågar:
- Vill du att jag ska slå ihjäl någon åt dig?
- Öh...nej tack, de är lugnt.
Jag börjar skratta, förvånad över hans ord.
- Peka bara på någon så slår jag ner den åt dig.
- Det är lugnt, förtydligar jag igen.
Han står och vinglar med en systemetpåse i handen och flaskorna klingar mot varandra varje gång han tappar balansen för att sedan snabbt återfå den.
- Bor du också på Öster?
- Mm...jag försöker möta hans blick för jag har hört att aggressiva människor kan bli mer provocerade av att bli ignorerade. Dessutom verkade han ju inte helt knäpp, bara lite drucken. - Får jag sitta bredvid dig i bussen?
- Visst.  (för inte säger man väl nej?)
Bussen svänger upp bredvid oss. Vi kliver på. Han sätter sig mitt i mot mig, särar på benen så att byxorna nästan spricker och säger:
- Vad kul att få sitta med en så vacker tjej. Du är vacker, vet du det? Jävligt fin.
- Tack.
- Trots att du lockar håret.
- Jag lockar inte håret.
- Nejnej (säger han som om han inte tror mig) då får du väl en elstöt varje morgon då!
- Jag ser, tro det eller ej, ut så här.
- Du är vacker, hur gammal är du?
- Vad tror du?
- Typ som mig...23-25?
- Nej.
- Inte fan är du 18 i alla fall.
- 19 (drämmer jag till med, fast jag fyller år i september)
- Va? Skojar du eller? Är du inte äldre än så!?
- Nope.
- Du ser äldre ut.
- Okej.
- Det är inte en komplimang när man är tjej.
- Nehe..Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, så jag ler artigt och bara säger något allmänt som jaha, nehe, jaså.
- Fast ta inte illa upp om jag säger något, jag är inte riktigt mig själv idag.
- Nej, du har druckit en del.
Han spottar i bussen, rapar högt och nickar nöjt.
- Vad heter du? Han sträcker fram handen, jag tar den och presenterar mig kort och enkelt som Anna.
Han heter C.
- Jag är bra på att slåss, berättar han för mig. Jag slåss jämt. Du anar inte hur många jävla idioter jag har slått ner.
- Varför?
- För att... i alla fall, jag är med i Maffian.
- Här i Skövde?
Han hör på min röst att jag inte tror honom
- Det är mycket du inte vet om Skövde. Det är ta mig fan maffia överallt.
- Jaså?
- Jag slåss ofta. Hade jag inte flyttat till den här jävla staden så hade jag troligen haft villa, fru och tre barn.Det är min dröm. Men nu har jag ingenting. .
- Det kommer ska du se...
- Har du pojkvän, Anna?
- Nej.
- Skaffa dig en, det behövs här. Eller så kan du ju följa med mig hem.
- Nej tack, det är lugnt.
- Vi skulle kunna bli ihop.
Jag ler mot honom, säger:
- Här var min hållplats.
-Vi kan gå följe, jag ska till några polare, följ med.
- Det är Ok. Du ska av vid nästa hållplats.
Tydligen fungerade det för han reste sig upp och satte sig ner igen.
- Det var trevligt att lära känna dig, Anna. säger han och klappar mig knäet innan jag går.

Nu kommer verkligheten ikapp

Nu har jag börjat fylla i min nya kalender med datum. Det är en konstig känsla att inte längre vara uppbokad 10 timmar om dygnet, så som skolan tog upp tiden förut. Inga inlämningar, inga prov inplanerade och inte heller något schema att strikt följa (mer än sommarjobben under några månaders tid)

Det bästa som jag skulle kunna göra nu är att boka in en lång resa någonstans efter jul. Då har man verkligen någonting att sträva fram i mot. Vi får se hur det blir med de planerna, men tankarna har ju helt klart funnits där ett tag nu!

Hulkande, ett vidrigt uppvaknande

Jag vaknade till varningssirenerna, det vill säga, Cimbas hulkande ute i hallen. Han bjöd på en riktig aptitretare; gårdagens, nedbrutna och lösaktiga matinnehåll. Därefter ringer brorsan och ber mig hämta honom i Tidan. Fick kasta i mig en snabb frukost, klä på mig och sedan åka iväg.
Direkt efter att ha skjutsat hem brorsan blev det att åka till jobbet där jag har spenderat hela dagen.
1 liter jordgubbar och en marabouchoklad följde med hem i väskan på kvällen, förövrigt har dagen varit varm, lång och någotlunda annonym.

Imorgon väntar mig nog en liknande dag till.
Förutom med undantag,
Att det är pappas födelsedag!!

När jag satt i bilen och körde kom jag att tänka på ett yrke som lätt glöms bort men som borde ha en stor eloge - alla radiopratare, som underhåller, informerar och finns där i radion oavsett dag och tid. Stor ros till dem!

Förövrigt bakade jag en kaka idag, igen, och åkte till farmor & farfar för att ha någon att dela fikat med. Men det var tomt hus så jag åkte vidare till nästa hushåll (måste lära mig att börja ringa innan jag får en massa idéer) Där fanns en glutenallerigiker som helst inte ville ha min kaka och Tess åt lika mycket som en myra. Min plan var att inte behöva äta allt själv men i slutändan vräkte jag nog ändå i mig den största procentuella kakmängden, haha!

Idag har jag hunnit med att köpa present till min pappa, lämna tillbaka en brödrost på Mediamarkt,lämna tillbaka bal-sjalen skaffa mig en ny kalender, fotografera och äta kinesisk skräpmat som smakade himmelskt!
Nu blir det till att börja inreda min kalender med olika datum och planer som jag har för året!

Lite mer människa

Jag är ingen morgonmänniska.
Jag är en dyster syn för de som älskar frukosten, för jag sitter mest och petar i tallriken och har svårt att få i mig något. Imorses var det sneppet värre; det var knappt att jag fick i mig en tugga. Varför vet jag inte, men hungrig var det minsta jag var.
Så kom goda nyheter, jag fick reda på att jag fick jobbet efter arbetsintervjun igår! (som campingreceptionist)
Det fick firas med ett glas obóy och ett samtal till mamma och pappa. Dagen känns toppen!

Personliga Anna

Jag fick tillbaka ett brev som jag skrev för 3 år sedan; som jag skrev till mig själv. Där i berättade jag om mina planer och drömmar - jag pratade om bandet som jag spelade i då och hur gärna jag önskade att vi skulle ha fått vår första spelning vid det här laget. Jag pratade om att jag ville bli sjukt grymt musikalisk och begåvad och att mina krav på mig själv aldrig fick sjunka (för som jag skrev i brevet; "jag har faktiskt förväntningar på mig själv"). Jag undrar vad jag skulle skriva till mig själv om jag skrev ett brev idag. Jag har en känsla av att det inte skulle vara något snällt meddelande, snarare en lista av uppmaningar. - Skaffa dig en pojkvän! Gå ner i vikt! Bli snyggare! Skaffa dig ett jobb! Tjäna pengar! Fixa en första lägenhet! Börja uppträda mer! Skicka in fler noveller till olika tävlingar! BLI BRA PÅ NÅGONTING NÅGON GÅNG DÅ! -

Jag tror att jag aldrig riktigt lärt mig att skilja på vissa ord; ibland smälter de in i varandra och blir en fin pöl av just ord. Att ha en ambition behöver inte vara detsamma som att ha ett krav. Att ha möjlighet att göra någonting behöver inte innebära att man har förmågan.

Luddigt inlägg- borde gå och lägga mig och sova nu!
Ibland behöver man rensa tankarna, det är då bloggen är en fin sida att vända sig till.

Arbetsintervjun gick bra, tror jag, men om jag får jobb eller inte får tiden utvisa! Om jag skulle ha turen att få anställning så skulle det antingen bli inom restuarang eller campingreception. Låter det inte spännade!?
När jag kom hem plockade jag smultron och bakade en kladdkaka och garnerade med bären. Grannarna kom över med studentblommor (i efterskott) och delade med sig av ytterligare minnen från barndomen.

- Jag minns när du var liten Anna och vi var nyinflyttade. Det första du sa var: "Jag heter Anna och det här är min storebror Lars men jag är större än honom!
Stor i käften, både nu och då.

Måste tillägga - älskar min nya kamera!

Om 2 timmar befinner jag mig på arbetsintervju för ytterligare ett sommarjobb. Nervös, nervös, nervös!
Nu får det bli en dusch, lite smink och ett bra klädval, lite lunch och sen är jag nog tvungen att ta bilen och bege mig! Önska mig lycka till! :)

Vad vore inte en bal på slottet

Alldeles, alldeles underbart.
Eller, nja, helt okej.
Maten var magisk, fem stjärnor av fem möjliga skulle vara betyget, men när vi senare drog till valhall för att dansa disco i långklänning och högklackat så kände jag mig en gnutta besviken.
Jag kunde inte dansa ett steg utan att någon stod på min klänning eller nästan höll på att spilla på en. Så för min del blev det mest att sitta i en soffgrupp och på håll spana in sina kompisar.
Hur som helst, 50% av balkvällen var fantastisk, de övriga 50 var OK.

Tack Camilla och Vicki för smink och håruppsättning! Det var många som frågade hos vilken frisör jag gick till och hur mycket allt kostat mig!

Idag har det käkats pizza,plockmat, tårta och godis. Nya paket har öppnats och ett flertal har getts bort. På besök var Emmas familj och Rasmus (båda barndomsvänner till mig) och den nya systemkameran har invigts. Bilderna blir ju bättre än jag kunnat förvänta mig, men jag har ingen som helst kunskap om den här typen av kameror! Tur att jag fått erbjudande om hjälp från 2 håll så att jag kan lära mig ett och annat från dem som verkligen vet!



En morfar fångad på bild



En gammal dam som bor snett över gatan hade ett särskilt minne från mig sedan jag var liten (troligen runt 9-10 år) och vi hade pratat. Hon hade frågat hur jag mådde och jag hade tydligen varit mycket upprörd eftersom vår katt (troligen Emil) var sjuk.
- Men det är ju bra att din mamma är sköterska så att hon kan hjälpa katten - hade damen sagt tröstande varpå jag svarat:
- Men det förstår du väl att hon inte kan! Hon kan bara rädda människor!! Upprörd tjej, den där Anna.

Ni har nog överseende den här gången

Återigen så bloggar jag en dag i efterhand, men som de flesta vet så var det ju studenten igår. Svårt att slita sig ifrån kortegevagn, uppvaktning och studentfest, så allt får komma i efterhand.
Underbar dag trots regnskurar och tårar som runnit över kinderna. Jag kommer sakna alla så hårt, så fruktansvärt mycket, men samtidigt tänker jag; Det är nu det bästa är framför oss!

Sorgligast= När Börje & Carl sjöng sin sång på avslutningen
Vackrast = Alldeles för mycket för att kunna nämna!
Dagens överraskning = Frida K som kom över & Aminas familj som också kom med bukett och present! Det värmde gott i hjärtat när jag såg dem stå på trappan!

Så många fina vänner, man känner sig priviligerad. Så fina & många presenter - bortskämdare ungar får man leta efter under sådana dagar som dessa.
Jag vet inte vad jag ska säga! Fantastisk dag!
Bildbomb nedan !!



Min fingerfärdiga kusin hade pysslat ihop en riktigt fin studentpryl att hänga runt min hals



Så sant så sant, Emma min vän ;)

Personliga ballonger

Ella gav mig en LP-skiva med Stefan Borsch och skrev en pratbubbla där han säger; Inatt är jag din, snygganna! GRRR
Hon får en alltid att skratta!

Varför ska föräldrarna alltid välja nakenbilder? Haha!

Tack alla för uppvaktningen av min studendag
Ni är bäst!

Dunder & Brak på vår Examensdag

Jag har vaknat av den mullrande åskan flera gånger inatt och undrat för mig själv varför jag är så irriterad på att inte få sova ut. Så kommer jag på det:
- För idag tar vi studenten, idag tar vi studenten, idag tar vi stuuuudeeeennnteeeeeeeeeeeeen, fy fan vad vi är bra!

Idag

0 dagar

No more days to count anymore

Imorgon smäller det.
En dag kvar. Vet inte vad jag känner. Blandade känslor; som en gott&blandat påse. Vissa bitar är man riktigt sugen på och de andra kan få va där de är.

Imorgon ska jag sjunga inför skolans alla studenter. Känner mig varken nervös, glad, orolig, ledsen. Det är så overkligt alltihopa. I tre år har man gått och väntat på den här dagen och nu är den här. Galet. Helt galet!

Tack Lina och Tess för en fullspäckad fotodag!

Pissvåt och kall

I vårt hushåll gillar vi familjeaktiviteter. Så som att sätta upp partytält i spöregn. Vi gillar detta skarpt. Inte.Våra grannar är jätte trevliga men i sådana här lägen så tycker de att är underhållande att stå bakom gardinerna och skratta huvudena av sig titta på oss där vi springer runt blöta och kalla och försöker få upp ett tält som är för stort för vår trädgård men för liten för gästerna som kommer.



En Anna i sitt bästa element



Fit for fight inför studenten

Klockan ringde klockan 8 och vid 9-tiden befann jag mig hos Emma för att baka en studenttårta. Den blev ful som stryk men smakade precis så gott som jag hoppats och trots att det inte var så många som kunde dyka upp i slutändan så hade vi mycket trevligt vi fyra som kom :)
(Bild kanske kommer senare så att ni kan intyga om dess "fulhet")

På skrivbordet står blommor och paket från de som inte kan komma imorgon. Har känt mig duktig som inte öppnat dem utan låtit dem stå så fint på sin plats i flera dagar.

Hemma har det städats och lagats mat, men jag hann även med en sista joggingtur och styrketräning innan studenten. Nu känner jag mig fit for fight för morgondagen. Dock vet jag inte alls hur det ska gå när jag tar på mig högklackat, funderar faktiskt på att skippa det helt och hållet.

Snart når jag golvet

Studenttårta

Nu mognar smultronen i trädgården. De smakar inte så sött som de ska än, men om vädret förblir så lär man inte behöva oroa sig.
Efter skolan och en välbehövlig dusch senare åkte Emma och jag och handlade inför morgondagen. Imorgon ska nämligen några utav våra vänner få komma över och bli bjudna på studenttårta. EN RIKTIG STUDENTTÅRTA (förhoppningsvis kommer bilder imorgon)
Det blir med andra ord en tidig morgon eftersom jag och Emma ska hinna baka tårtan imorgon innan alla kommer över för att avnjuta den.
Om några minuter åker jag till jobbet för att sälja lite jordgubbar och instruera en ny försäljare. Kanske ska man passa på och köpa en liter med goá bär?

Utspark!

Idag var det utspark på skolan, som jag nämnde igår.
En besvikelse. Faktiskt.
Ella & jag var coola i våra outfits men dagen var ingen höjdare alls, längtade hem och tyckte dagen var seg och fylld med stunder som jag hade kunnat leva utan, så att säga.