Nittiotalsbarn

Jag struntade i promenaden och avnjöt klädrean på stan istället. Kändes hälsosammare för själen just idag. En ny långklänning, en t-shirt och tackkort från studenten följde med mig hem från trippen till centrum.


Ikväll bär det av till Värsås för att träffa fina människor! Halloumiosten är fixad, Coca-colan också men det viktigaste är ju humöret! Känner mig redo för att vara social, har trots allt fått min sömn, fått ha mina grubblerier ifred och hunnit unna mig en glass så vem kan vara sur då? Inte jag i alla fall!

Novellskrivandet går inte alls bra förresten, jag skriver några ord, raderar, skriver några nya, raderar och så fortsätter det så tills jag sitter framför en blank sida igen.
Vad kan man göra åt det? Jag kan ju inte direkt tvinga ur mig ett mästerverk så fort jag har en skiss. Tyvärr. Sånt kan man bara göra om man heter...typ Stephen King.